Terveys

Teksti: Text Marianna Salin

Hur skyddar vaccin mot sjukdomar?

PowerPoint-esitys

Vaccin hjälper kroppen att motstå en virus- eller bakterieattack. Men hur?

När kroppen stöter på ett visst virus, en viss bakterie eller någon annan patogen för första gången reagerar immunförsvaret vanligen ganska långsamt och dämpat. I det här skedet kan sjukdomen slå till. Vid följande exponering känner immunsystemet ofta redan igen patogenenen och börjar snabbt producera antikroppar som förstör den. I vissa fall kan det finnas antikroppar i kroppen redan efter den första exponeringen.

Vaccinationer imiterar den första exponeringen för patogenen, men utan risk för att insjukna.

”Vaccinet innehåller försvagade eller dödade patogener eller deras beståndsdelar. Till följd av coronavirusepidemin tog man i bruk även mrna-vaccin. Det ger kroppen instruktioner för hur den själv kan bygga delar av själva patogenen”, säger sjukskötare Jonna Palframan från hälsomottagningen vid St. Henriks apotek i Åbo.

”På så sätt kan kroppen tryggt förbereda sig på en äkta exponering genom att utveckla sin immunitet.”

Lämpliga mängder minnesceller och antikroppar

Hur länge immuniteten varar varierar beroende på sjukdomen och vaccinet. Ibland kräver ett effektivt försvar att det fortfarande finns antikroppar i kroppen. Ibland räcker det med att minnesceller som utvecklats till följd av vaccinet snabbt börjar producera dem.

”Effekten av gamla vacciner är redan välkänd. Vi vet vilka vacciner som kräver boostervaccinationer och när det räcker med en vaccinationsgång”, säger Palframan.

Att städerna och kommunerna förlägger tidpunkten för riskgruppers influensavaccination till november och december bygger på forskningsdata.

”Hos över 65-åringar sjunker antikroppsnivån snabbt efter en influensavaccination. Ifall de skulle ta vaccinet redan i början av hösten kunde den sjunka för tidigt.

Enligt Palframan är det ännu i januari värt att ta influensavaccin, om man inte tagit det i slutet av året.

Injektion i överarmen – eller andra sätt

Vissa vaccinationer kan tas som nässpray eller sväljas i tablettform. Vissa injiceras i eller under huden. Största delen av vaccinerna injiceras i deltamuskeln högt upp på överarmen, det vill säga i skuldran.

”Vaccin orsakar en reaktion redan på injektionsstället och kan orsaka även andra lokala symtom.”

Sakkunnig: sjukskötare Jonna Palframan, St. Henriks apotek, Åbo